Riksförbundet mot alkohol- och narkotikamissbruk

 

Genomförda konferenser

Behandling av personer med missbruk, kriminalitet och personlighetsstörning.

Måndagen den 23 maj och måndagen den 14 november 2016, ABF huset i Stockholm

Några presentationer var uppdaterade till konferens 2, den 14 november, dessa kommer att läggas in fortlöpande.

 

Personer som är föremål för insatser inom kriminalvård, missbruksvård eller annan vård och behandling har ofta en mycket komplex psykosocial problematik. Missbruk och psykisk ohälsa, som bottnar i uppväxtförhållanden präglade av övergivenhet, försummelse, skam och en känsla av värdelöshet och misslyckande är vanliga. Personernas livsmönster är därmed ofta svåra att komma till rätta med och bryta. Det finns dock ett antal behandlingsmetoder som visat sig framgångsrika när det gäller att lindra och åtgärda denna psykosociala problematik.

  

Redovisning av en studie som visar vilka effekter missbruksbehandling har vid risk för återfall i brottslighet.

Natalie Durbeej, med.dr. Centrum för psykiatriforskning, Karolinska institutet, Stockholm

Bilder från konferens 1

 

DBT-behandling (Dialektisk Beteendeterapi) av borderlinestörning och missbruk  

Åsa Nilsonne, professor, Karolinska institutet, Stockholm

 

ACT-behandling (Acceptance and Commitment Therapy) av psykisk ohälsa och missbruk  

Fredrik Livheim, leg. psykolog, Karolinska institutet, Stockholm

bilder

 

Self compassion (Självmedkänsla) – forskningsläge och kliniska erfarenheter av en metod för att bemästra motgångar och misslyckanden.

Katja Bergsten, fil.dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut, Institutionen för psykologi, Uppsala universitet.

 

Klienter för vilka schematerapi kan vara en väg – diagnoser, beteenden, livsvillkor, samsjuklighet och missbruk  

Carl Gyllenhammar, leg. läkare, leg. psykoterapeut

Bilder från konferens 2

 

____________

 

Barn i missbruksmiljöer

Torsdagen den 19 november år 2015, Huddinge

 

Stödet till barn med missbrukande närstående kommer vanligen alltför sent i livet inte sällan beroende på brister i kompetensen hos berörd personal samt avsaknaden av organisatoriska förutsättningarna att ta sig an problemen. Den kompetens som finns är dessutom ojämnt fördelad över landet. Under denna konferens redovisades några aktuella studier av hur barn har det i missbruksmiljöer samt vilka konsekvenser traumatiska uppväxtförhållanden kan få för dem när det kommer upp i vuxen ålder och själva skall utöva ett föräldraskap. Vidare redovisades studier rörande biologiska och miljömässiga faktorer bakom psykisk ohälsa och missbruk samt miljömässiga- och individuella metoder för att stödja och hjälpa inte bara de allra närmaste utan också andra anhöriga. Vi ville också med denna konferens peka på betydelsen av att ha en ändamålsenlig organisation för arbetet.

 

Presentation av SKL:s kartläggning av Barn till föräldrar i missbruks- och beroendevård och den fördjupade studie som CAN genomförde på uppdrag av SKL

Gunborg Brännström, senior rådgivare och fd projektchef på SKL

Bilder

 

Metoder för att behandla kvinnor med alkoholberoende och

posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) bl.a. till följd av sexuella

övergrepp.

Åsa Magnusson, överläkare, EWA mottagningen, Beroendecentrum Stockholm

 

Biologiska och miljömässiga faktorer bakom psykisk ohälsa och missbruk samt verkningsfulla interventionsformer.

Kent Nilsson, professor, Centrum för klinisk forskning, Uppsala universitet.

Bilder

 

Individualiserad behandling i kombination med miljöinriktad vid behandling av missbruk och beroende - effekter och konsekvenser

Anders Tengström, docent, Karolinska institutet.

 Bilder

C.R.A.F.T. (Community Reinforcement Approach and Family Training) Redovisning av ett program inriktat på att stödja och vägleda anhöriga till personer med missbruks- och beroende till en bättre livskvalitet samt motivera närstående med missbruk till behandling.

Carina Bång, certifierad CRAFT terapeut och utbildare i MI

Bilder

 

Metoder för att stödja, hjälpa och behandla barn, familj och anhöriga vid problem till följd av missbruk och beroende.

Helle Lindgaard, Cand. psych., Ph. d.

 

Redovisning av ett projekt med fem kommuner om vikten av ett väl utvecklat samarbete mellan olika aktörer inom socialtjänsten när det handlar om att vidta åtgärder för barn och föräldrar i missbrukssituationer.

Marie Nyman, utredare, Socialstyrelsen.

 

___________________

 

Nätdroger

Förekommande substanser - användningens konsekvenser, polisens och tullens arbete. Onsdagen den 9 september år 2015,ABF huset,  Stockholm

Användningen av s.k. nätdroger, som inhandlas via internet, har blivit ett allt större samhällsproblem. Vanligt är att substanserna har cannabisliknande

och centralstimulerande effekter på användaren.      

För närvarande klassificeras cirka 50 nya substanser per år i Sverige och cirka 100 i hela Europa. Allteftersom de upptäcks och analyseras blir drogerna klassade som antingen narkotika eller som hälsofarlig vara. Fram till en sådan klassificering är gjord kan  drogerna säljas lagligt ofta med allvarliga konsekvenser. 

Mot bakgrund av att nätdrogsanvändningen blivit ett allt större problem ville RFMA med denna konferens förmedla kunskap om förekommande substanser och om användningens konsekvenser. På konferensen informerades också om polisens och tullens arbete med att förhindra användning och införsel.

Frågor som giftinformationscentralen får om olika nätdroger.

Matilda Bäckberg, med dr, leg. Apotekare, Giftinformationscentralen

Bilder

 

Användningen av olika nätdroger bland gymnasieelever enligt CAN:s drogvaneundersökning.

Clara Henriksson, utredare, CAN

 

Förekomst, analys och medicinska komplikationer av olika nätdroger- erfarenheter från STRIDA-projektet.

Anders Helander, adj. professor, Inst. För laboratoriemedicin, Karolinska institutet

 

 

Tullens arbete med att förhindra införsel av olika nätdroger.

Lars Hansson, Nationell tullspecialist, droger, Brottsbekämpningen, Tullverket

 

 

Polisens arbete med att upptäcka och förhindra användningen av olika droger.

Annika Ljung, kriminalinspektör, NARKOTIKASEKTIONEN, Stockholmspolisen City

 

 

Behandling av personer som man misstänker har förgiftats av olika nätdroger såsom Spice, dopningpreparat etc

Lotta Skoglund, överläkare, Maria ungdom, Stockholm

__________

 

Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks- och beroendevården -

Boende, Sysselsättning, Sociala nätverk och anhöriga, Case Management – Läkemedel, Medicinska test och Psyko-social behandling.

Torsdagen den 7 maj 2015. ABF-huset, Stockholm

En arbetsgrupp har under år 2013 och 2014 reviderat och kompletterat 2007 års riktlinjer för missbruks- och beroendevården. I december 2014 arrangerade RFMA en konferens med fokus på de nyheter i riktlinjerna som handlar diagnostiska test, behandling av problem med bensodiazepiner, problem kopplade till missbruket av opiater, metoder för behandling av alkoholmissbruk liksom psykosocial behandling av ungdomar med alkohol- och drogproblematik.

 

RFMA arrangerade i maj 2015 ytterligare en konferens på med tyngdpunkt på boende, sysselsättning, sociala nätverk, case management och läkemedelsbehandling men summerar också de viktigaste nyheterna vad gäller medicinska test och psykosocial behandling .

Medverkande föreläsare på konferensen har deltagit i arbetet med de nya riktlinjerna.

 

INLEDNING

Stefan Borg, docent, tidigare verksamhetschef Beroendecentrum Stockholm, ordförande RFMA.

 

BOENDE

Mats Blid, f. dr. i socialt arbete, forskare,

Mittuniversitet, Östersund

Bilder

 

SYSSELSÄTTNING

Nils Stenström, f. dr. i socialt arbete, forskare,

Socialstyrelsen

Bilder riktlinjerna

 

DISKUSSION, Nils Stenström och Mats Blid

 

SOCIALA NÄTVERK – insatser inriktade på stöd

- till anhöriga/närstående med fokus på hur de själva

påverkas i sitt liv nära någon som missbrukar och

hur de kan hantera sin situation.

- insatser som involverar anhöriga/närstående i att

motivera behandlingsovilliga personer till att inleda

vård för att hantera sitt missbruk och beroende.

- insatser som involverar anhöriga/närstående i vård

och rehabilitering av personer med missbruk och

beroende för att stödja processen.

Arne Gerdner, professor i socialt arbete,

Hälsohögskolan, Jönköping

 

Anette Skårner, socionom, docent i socialt arbete,

Göteborgs universitet.

DISKUSSION

Arne Gerdner och Anette Skårner

 

CASE MANAGEMENT

Mats Blid 

 

DE MEDICINSKA RIKTLINJERNA – en

uppsummering – information och diskussion.

Anders Håkansson, docent, överläkare, Lunds

universitet.

 

_______________

SCHEMATERAPI- behandling enskilt eller i grupp, av personer med en komplex problembild där såväl personlighetsstörning som antisocialt beteende, missbruk och neuropsykiatriska funktionshinder kan förekomma

Torsdagen den 12 mars år 2015 Huddinge

 

Personer, som är föremål för insatser inom kriminalvård, institutionsvård och socialtjänstens- och sjukvårdens vård- och behandlingsverksamhet har ofta komplexa psykosociala problem. Missbruk och psykisk ohälsa, som bottnar i uppväxtförhållanden präglade av övergivenhet, försummelse, skam, värdelöshet och misslyckanden är vanliga. Dessa livsmönster är vanligen svåra att komma tillrätta med och bryta. Med schematerapi erbjuds nu en behandling som visat sig framgångsrik. Metoden har utarbetats av de amerikanska psykologerna Jeffrey E. Young och Janet S. Klosko och finns beskriven i boken ”Lev som du vill och inte som du lärt dig”.

 

RFMA arrangerade en heldagskonferens torsdagen 12 mars år 2015. Den första delen av konferenensen ägnades åt den teoretiska grunden bakom schematerapin och vilka möjligheter terapin erbjuder. Därefter förelästes om hur metoden praktiskt kan komma till användning.

 

KLIENTER FÖR VILKA SCHEMATERAPI KAN VARA EN VÄG - diagnoser, behandlingsbehov, behandlingsmetoder och behandlingseffekter när det gäller personer med neuropsykiatriska funktionshinder, missbruk och samsjuklighet.

Carl Gyllenhammar, leg. läkare, leg. psykoterapeut

Bilder

 

SCHEMATERAPINS GRUNDER – grundläggande känslomässiga behov, scheman, coping och modes.

Poul Perris, leg. läkare, leg. psykoterapeut.

Bilder

 

BEDÖMNINGSINSTRUMENT- hur modesmodellen kan bidra till att öka patientens självförståelse och underlätta behandlingen.

Karolin Lindberg, leg. psykolog, leg. psykoterapeut

Bilder

 

Kliniska erfarenheter av att tillämpa schematerapi för patienter med neuropsykiatriska funktionshinder både enskilt och i grupp.

Carl Gyllenhammar (presentation ovan) samt Katarina Pousette, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Lars Ohlsson, skötare från Alviks specialistmottagning.

__________________

 

Nya riktlinjer från socialstyrelsen för missbruks- och beroendevården.

Tisdagen den 2 december 2014, Huddinge

 

En arbetsgrupp har under år 2013 och 2014 reviderat och kompletterat 2007 års riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Bland nyheter i de nya riktlinjerna kan nämnas diagnostiska test, behandling av problem med bensodiazepiner, problem kopplade till missbruket av opiater, metoder för behandling av alkoholmissbruk liksom psykosocial behandling av ungdomar med alkohol- och drogproblematik.

De nya rekommendationerna kan naturligtvis komma att innebära utmaningar för huvudmännen när det gäller utbildnings- och kompetensfrågor liksom organisation.

RFMA anser det därför angeläget att sprida information om de nya riktlinjerna till aktiva inom missbruks- och beroendevården. Medverkande föreläsare på konferensen var experter och forskare som deltagit i utarbetandet av de nya riktlinjerna.

De nya riktlinjerna - en kort presentation

Stefan Borg, överläkare, tidigare chef för Beroendecentrum Stockholm

Bilder

 

Diagnostik, bedömning och bedömningsinstrument

Anders Tengström, docent, leg. psykolog, Karolinska institutet

 

Medicinska test vid missbruk och beroende

Olof Beck, professor, Karolinska institutet

Bilder

 

Missbruk, beroende och behandling när det gäller alkohol

Psykosocial behandling

Anders Hammarberg, med.dr., leg. psykoterapeut, Karolinska institutet

Bilder

Missbruk, beroende och behandling när det gäller centralstimulerande preparat och cannabis

Psykosocial behandling

Anders Hammarberg, med.dr., leg. psykoterapeut, Karolinska institutet

Bilder

Missbruk och beroende när det gäller benzodiazepiner och opiater

Stefan Borg

 

Samsjuklighet, psykosocial- och farmakologisk behandling samt socialt stöd. Anders Håkansson, docent, överläkare, Lunds universitet

Bilder

 

UNGDOM

Anders Tengström

__________________

 

Metoder för behandling av personer med missbruk i kombination med antisocialt beteende, borderlinestörning och kriminalitet

Måndag den 22 september år 2014, Huddinge.

 

De flesta hälsoproblem hos vuxna grundläggs i barn- och ungdomsåren. Lyckas man fånga upp ungdomar med psykiska problem tidigt sparas mycket lidande och ekonomiska resurser.

På senare tid har behandlingsmetoderna utvecklats avsevärt och de metoder som idag står buds har såväl hög evidens som verkningsgrad. RFMA anordnade mot denna bakgrund en konferens om forskningsläge och kliniska erfarenheter av behandlingsmetoder som visat sig framgångsrika, bl.a. mindfulness och ACT (Acceptance and Commitment Therapy). Även erfarenheter av behandling av vuxna med borderlinestörningar genom DBT (Dialektisk beteendeterapi) redovisades samt metoder att bemästra skam, skuld och värdelöshet (Self - Compassion, ”Självmedkänsla”).

Presentationer:

Presentation av de mindfulnessbaserade programmen och forskningsläget för deras effektivitet - MBSR (mindfulness based stress reduction), MBCT (mindfulnessbased cognitive therapy for depression) och MBRP (mindfulness based relaps prevention)

Anita Olsson, leg. psykolog, leg. psykoterapeut.

Artikel om meditation (engelska)

 

Att arbeta med mindfulness inom psykiatri och

allmänmedicin - läget idag och visioner för framtiden.

Nils Joneborg, leg.läk. specialist inom psykiatri, Consire AB

.

Mindfulness vid återfallsprevention vid missbruk och beroende- kliniska erfarenheter från CapioMaria.

Ingemar Sköld, överläkare, CapioMaria.

Bilder

 

Self - Compassion (självmedkänsla) - forskningsläge och kliniska erfarenheter av en metod för att bemästra motgångar och misslyckanden.

Walter Osika, överläkare, Centrum för Social Hållbarhet (CSS), Karolinska institutet, Huddinge.

Bilder

 

DBT (dialektisk beteendeterapi) vid behandling av borderlinestörning.

Anna Kåver, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Bilder

 

ACT (Acceptance and Commitment Therapy) - behandling av ungdomar och vuxna med psykisk ohälsa och missbruk enskilt och i grupp.

Fredrik Livheim, leg. psykolog, Karolinska institutet.

Bilder om ACT

 

_______________

 

 

DSM 5 - psykiatrins nya diagnosinstrument 

Torsdagen den 22 maj 2014, Garnisonen, Stockholm

 

DSM - manualen används över hela världen för att diagnostisera psykiska sjukdomar och utvecklingsrelaterade störningar. Den ges ut av Amerikanska Psykiatriförbundet och i maj 2013 kom den senaste versionen ut; DSM-5. Översättningen till svenska pågår just nu för förlaget Pilgrim Press räkning av psykiatern Jörgen Herlofsen. DSM 5 skiljer sig från tidigare versioner bland annat genom att man övergett den tidigare modellen med fem olika aspekter vid bedömningen av personer med psykisk störning. Utvecklingsstörningar av alla slag har samlats i ett inledande kapitel under rubriken "Neurodevelopmental disorders". En av de största förändringarna i den nya diagnoshandboken DSM-5 är att begreppen missbruk och beroende avskaffas och ersätts av ett nytt, gemensamt begrepp ”substance use disorder”. RFMA anordnade mot denna bakgrund en konferens där Jörgen Herlofson gick igenom huvuddragen i det nya diagnosinstrumentet. Därefter följde kommentarer och diskussioner

  

Presentation:

 

Information om DSM-5 och vad som skiljer från äldre versioner.

Jörgen Herlofson, psykiater.

Obs! Termer och begrepp är preliminärt översatta. Får därför ej spridas vidare!

Bilder

 

Kommentarer och efterföljande diskussion

Jörgen Herlofson, psykiater

Per Carlbring, professor, Stockholms universitet

Carl Gyllenhammar, överläkare, leg. Psykoterapeut

Artikel om DSM-5 i Sokrates 2012

Åsa Magnusson, chef för Beroendecentrum, Malmö

Lars-Håkan Nilsson, medicinsk rådgivare,Kriminalvårdstyrelsen.

_________________

 

 

ALLIANS – avgörande för behandlingen?

- grundläggande teori bakom alliansbegreppet och vilken betydelse alliansen har i behandlingssammanhang.

Torsdagen den 8 maj 2014, ABF-huset, Stockholm

Många menar att den viktigaste faktorn bakom en lyckad terapi/behandling är att det finns en tillitsfull relation mellan behandlaren/terapeuten och patienten. En allians baserad på förtroende och tillit är med andra ord centrala för att patienten skall känna sig förstådd och respekterad. Betydelsen av tillit och respekt gäller emellertid inte bara i s.k. professionella relationer utan är också avgörande när det gäller närståendes förutsättningar att delta i arbetet med att bryta destruktiva mönster. RFMA ville med denna konferens söka klarlägga grundläggande definitioner och begrepp samt frågor som har att göra med alliansens betydelse i behandlingssammanhang.

Presentationer:

 

Vad menas med allians och vilken betydelse har den i behandlingen.

Anna Kåver, leg. psykolog, leg. psykoterapeut.

Bilder

 

Sociala relationers betydelse i behandlingen av personer med missbruk och beroende –betydelsen av den enskildes sociala nätverk.

Anette Skårner, socionom, fil.dr., Göteborgs universitet, Inst. för socialt arbete

Bilder

 

Behandlingens mekanismer – om klienters och behandlingspersonals upplevelse av behandlingsrelaterat förändringsarbete.

Lisa Skogens, fil dr och Ninive von Greiff, fil dr. Stockholms universitet, inst. för socialt arbete

Bilder

 

MAKTENS NÄRVARO - möjlighet och risk - om makt och maktutövning i behandlingssituationen.

Håkan Thorsén, docent, Örebro universitet

Bilder

 

TERAPEUTISK ALLIANS - en kritisk granskning - forskning om alliansens roll i behandlingsprocessen.

Rolf Sandell, professor, Lunds universitet.

Bilder

_______________

Schematerapi - behandling av personer med personlighetsstörning och antisocialt beteende

Onsdagen den 6 november 2013, Huddinge

 

Personer, som är föremål för insatser inom kriminalvård och institutionsvård har ofta en mycket komplex psykosocial problematik. Det gäller också personer inom socialtjänstens- och sjukvårdens vård- och behandlingsverksamhet. Missbruk och psykisk ohälsa, som bottnar i uppväxtförhållanden präglade av övergivenhet, försummelse, skam, värdelöshet och misslyckanden är vanliga. Dessa livsmönster är vanligen svåra att komma tillrätta med och bryta.

 

Med schematerapi erbjuds nu en behandling som visat sig framgångsrik. Metoden har utarbetats av de amerikanska psykologerna Jeffrey E. Young och Janet S. Klosko och finns beskriven i boken ”Lev som du vill och inte som du lärt dig”.

Presentationer:

 

Klienter för vilka schematerapi kan vara en väg - diagnoser, beteenden, livsvillkor, samsjuklighet och behandlingsbehov, aktuella behandlingsmetoder och behandlingseffekter. 

Carl Gyllenhammar, leg. läkare, leg. psykoterapeut.

Bilder

 

Schematerapins grunder – grundläggande känslomässiga behov, scheman, coping och modes.

Poul Perris, leg. läkare, leg. psykoterapeut.

Bilder

 

Schematerapi som bedömningsinstrument - hur modesmodellen kan bidra till att öka patientens självförståelse och underlätta behandlingen.

Karolin Lindberg, leg. psykolog, leg. psykoterapeut

Bilder

 

Schematerapi i arbetet med mycket svåra patienter och med goda resultat.

Ingrid Wiklund - Landin, leg. psykolog, leg. psykoterapeut.

 

Schematerapi som metod i arbetet med ungdomar med missbruk och kriminellt beteende – mål, metod, arbetssätt.

Daniel Cremonini, kognitiv terapeut

bilder

____________________

 

Unga vuxna med antisocialt beteende

Tisdagen den 22 oktober 2013. Huddinge.

 

En liten grupp, ca 1 procent av befolkningen, står för drygt 60% av alla våldsbrott. Vanligen har dessa personer utmärkt sig i tidig ålder genom skolk, norm- och regelbrytande beteende, okontrollerad aggressivitet, olika former av övergrepp och missbruk. I tonåren har sedan det antisociala beteendet blivit allt mer okontrollerat och accelererat. Studier både i Sverige och i andra länder har dock visat att adekvata och tidigt insatta åtgärder kan innebära vändpunkter för den unge. Bland annat har s.k. vändpunkter (turning points) stor betydelse för att ändra den unges livsbana.

 

RFMA anordnade mot denna bakgrund en konferens för att ge en beskrivning av den enskildes sociala och psykologiska bakgrund och personlighet samt vilka insatser som samhället vidtagit och effekterna av dessa. Vidare gav konferensen exempel på strategier som visat sig ändamålsenliga när det gäller att ändra den unges livsval.

 

Presentationer:

 

Ungdomar, som placerades inom § 12 vården på 1980 talet, på grund av antisocialt beteende, kriminalitet och missbruk - redovisning av en longitudinell studie om hur utvecklingen varit över tid för ungdomar som placerats inom §12 vården under 1980-talet samt faktorer och processer som påverkat livsvalet. Vidare redovisas forskning om processer och faktorer s.k. vändpunkter eller turning points – som visat sig centrala när det gäller att få personer med antisocialt beteende, kriminalitet och missbruk att byta identitet.

Jerzy Sarnecki, professor, Stockholms universitet

Bilder

  

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende - tidiga beteendestörningar, psykosocial bakgrund, förekomst av psykiska störningar och missbruk, psykopatiska personlighetsdrag och dysfunktionella tankemönster som riskfaktorer för att utveckla kriminalitet och repetitivt våldsbeteende. Studier på Sveriges befolkning samt grupper inom rättspsykiatri, §12 vård och unga vuxna i kriminalvården.

Märta Wallinius, leg. psykolog, med. dr, Lunds universitet

Bilder

  

Förekomst av stöld, våld och problembeteenden bland landets elever i årskurs nio - redovisning av BRÅ:s senaste undersökning som bl.a. visar på minskad brottslighet sedan 1995 och att attityder till brott är mindre tillåtande idag.

Jonas Ring, utredare, Brottsförebyggande Rådet (Brå).

 

Interventionsformer och påverkansprogram som fungerar när det gäller ungdomar med antisocialt beteende och missbruk - hur risk- och skyddsfaktorer kan identifieras och vilka bedömningsverktyg som finns kopplade till riskfaktorer.

Anders Tengström, leg. psykolog, docent, KI

Bilder

 

Kunskapsbaserade principer för att minska återfall vid institutionsvård - vad kan institutionsvården bidra med vad gäller vården och behandlingen av unga lagöverträdare.

Nils Åkesson, leg. psykolog, forsknings- och utvecklingschef, SIS

bilder

_____________________

Motiverande samtal (MI) - användningsområden och tillämpningsformer

Torsdagen den 26 september 2013.

Huddinge

Motiverande samtal - Motivational Interviewing (MI) har under de senaste 15-20 åren alltmer kommit att användas i det sociala behandlingsarbetet. RFMA ville med denna konferens sprida information om MI och de kliniska möjligheter som står till buds när det gäller användning av MI. På konferensen behandlades också behovet av att kunna utvärdera, evidenssbasera och kvalitetssäkra metoden. Ett led i detta är kodning av inspelade MI-samtal.

Presentationer:

 

Motiverande samtal – teori, praktik, och spridning

Astri Brandell Eklund, Specialist i allmänmedicin, medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers) Expert med särskild inriktning på motiverande samtal, Statens folkhälsoinstitut

Bilder

 Utbildning i motiverande samtal

Lars Forsberg, leg. psykolog, lektor i psykoterapi. Karolinska institutet, Stockholm

Bilder

 

Motiverande samtal (MI) vid behandling av sexuellt riskbeteende hos unga vuxna.

Jens Boman, verksamhetschef, Lab. medicin, Västerbottens läns landsting, Umeå

Bilder

 

Motiverande samtal i arbetet med återfall i alkoholmissbruk

Liria Ortiz, leg. psykolog

Bilder

 Kodning av motiverande samtal – behovet av kvalitetssäkring

Lars Forsberg, Karolinska institutet, Stockholm 

Motiverande samtal vid cannabismissbruk - att anpassa till eller integrera med annan behandling.

Ann Sofie Nordenberg, verksamhetsutvecklare, Karlstad kommun  

Kvalitetsutveckling av motiverande samtal  på krukis - motivation och behandling - implementering och löpande, oberoende utvärdering med hjälp av MIC Lab, KI.

Elizabeth Hjälmarstedt, verksamhetschef, och Jonas Rengensjö, projektledare, Krukis Motivation och Behandling, Stockholm.

Bilder

 

_______________________


Äldre konferenser


RFMA • Box 450 62 • SE-104 30 Stockholm • E‑mail:info@rfma.se


Om oss

Konferenser
Kommande
Genomförda
Äldre

Kurser

Böcker

Länkar

Medlem
Genomförda
konferenser